いらっしゃいませ ご主人様、お嬢様!

Jag vill fortsätta berätta om mina dagar från
Kobe men även vad som händer i dagsläget
och min kamp om att en vacker dag få återvända till Japan.


profile




Småbyns tösaskvätt har blivit flyttat till
Stockhol och blivit storstadsbrud.






History

september 2011
oktober 2011
november 2011
december 2011
september 2012
oktober 2012
januari 2013
mars 2013
april 2013
maj 2013



Previous posts

Zombie
Welcome to Our Party
Vinyl 107
Smugglare!
Dream collaboration
I go to school by bus!
1 år sedan....
-KABOOM-
WISH!
LUMINARIE~☆



Pon to the Way




credits

Design: Trixi
Coding: Wyo na
Den Sista Måltiden
onsdag 27 mars 2013


Okej. Uhm. Jo...

En ny, större resväska blev inhandlad och fylld med allt jag kan behöva för ett år i Japan. Denhär gången fick jag t.o.m. nerpackat salmiakki, som anses vara världens äckligaste godis enligt japanerna och lite Mumin krääsä som innehar funktionen av souvenir till snälla lärare.

Tanken på att i övermorgon befinner jag mig på ett plan till Japan har inte riktigt fastnat än. Den kanske gör det sedan då jag går på planet i Helsingfors. Troligen blir det inte förrän jag sätter min fot på japansk mark.

Inatt var sista natten jag spenderade hemma i min lilla hemstad, även om jag många gånger sagt att jag är glad att jag inte bor här längre kommer det ändå alltid vara hemma. Det märkliga är ju, då man är på väg bort så ser man saker och ting med andra ögon.

För att fira sista kvällen hemma vankades det festmåltid och vad är nu inte festligare än Korv-Görans, Jakobstads stolthet? Jag skulle ha fotat det berg av kebab som fyllde tallrikarna om det inte vore för att jag redan packat ner min kamera.

This time around, så räknar jag med att uppdatera mig oftare än under min senaste Japan-resa. För att vänner och släkt ska få veta att det går bra men främst för min egen skull vill jag föreviga den här vistelsen. Minnen bleknar så lätt, men finns det nedskrivet finns det kvar.



Jag vet nog att mamsen kommer gråta en skvätt över att jag åker men jag är så tacksam över att mina föräldrar låter mig åka ut i stora vida världen. För imorgon sker det. En resa jag har väntat på i nästan 7 månader. Det är nästan lika länge som en graviditet. Äntligen ska bebisen få komma ut.








    I'm going on an adventure!







by Trixi @ 01:40