Inlägg

Visar inlägg från oktober, 2011

"He's leggy like you Brian!"

Bild
Nya~! Mitt mål att blogga åtminstone var tredje dag har misslyckats miserabelt. Efter att ha varit en månad (att det faktiskt är en månad har jag svårt att förstå, tiden går allt för fort) blir vi bara mer och mer upptagna. Varje dag övas det inför skolfestivalen, det är bara 3 dagar kvar nu. Iiik! Idag övade vi dock med våra dräkter på och det gav oss alla en energiboost vi verkligen behövde. Ett litet smakprov på hur vi kommer att se ut Miho och Ai-chan Det tar sig, det ska bli superspännande att uppträda på skolfestivalen. Och jag har blivit utsedd som MC för Team Soran Bushi , dags att småningom börja slipa på ett öppningstal! Igår fick jag ett mail av min koordinator som ville diskutera konversationslektionerna, som jag dagen innan hade smått klagat över att vi inte alls konverserar utan läser manus; vi har faktiskt en skilld timme för enbart läsning. Så med rädslan för att jag skulle bli utskälld över att jag varit oförskämd över lektionsupplägget gick jag med tunga steg för att

★ Harborland ★

Bild
En ny vecka har börjat och med det trappar lektionerna upp hastigheten och antalet prov ökar. Men det var ett trevligt veckoslut så jag borde vara laddad inför veckans prövningar. I lördags tog jag slapp-dag och kollade på "SPEC", mitt nuvarande favoritdrama. Huvudrollsinnehavaren är överförtjust i gyoza , så bara efter två avsnitt blev jag så sugen på gyoza att jag traskade in till stan för att handla lite, nyaste KERA! tidingen bla, och för att pröva på gyozatrestaurangen jag gått förbi tidigare. Till min lycka hade de extrapris den kvällen på gyoza, 6 bitar för 300yen! Yihaa~ Maman där tyckte bestäm att jag inte skulle sitta vid countern med arbetsgubbarna och visade mig till ett bord. Det var helt fantastisk god gyoza, så min nöd var tillfredsställd. På kvällen hade Cody, som bor på samma våning som jag, bjudit till fest. Så det var en hel skara som samlades, tur att mitt och Codys rum är så pass stort, det fanns gott om svängrum. Det slutade med att vi drog en all-night

Graduation came early

Bild
Om det var någon som lyckades/orkade ta sig igenom hela mitt förra inlägg (mamma räknas inte) så får jag gratulera. Det var verkligen shitloads of text, och det blir inte bättre denhär gången. Fortsättning följer här! I måndags var en ledig dag, Sports Day, som tydligen är något slags "minnesdag" för sommar OS i Tokyo 1964 och som uppmuntrar att man ska uttföra sportiga och hälsoaktiviteter. Men vi hade andra planer. Tydligen skulle en Indisk festival hållas i Sannomiya som vi tänkte besöka. Men vid utsatt tid var det bara jag och Erika som hade dykt upp. Så vi bestämde oss för att gå runt och titta lite i affärer. Det var första gången jag vågade mig in i en klädbutik i Sannomiya. Erika ville bestämt visa mig en butik som hon trodde jag skulle tycka om. När vi kom upp på sjättevåningen i Vivre, som är flera våningar med märkes och cute fashion kläder började jag ana vad som skulle komma. Och jag gissade rätt. Erika hade lett mig till lolita/alternativ fashion våningen. Alla

Dokkoisho!!

Bild
Alright, äntligen har jag fått mitt eget internet på rummet! Minst sagt en lättnad! Internetkillen kom igår och knackade på och mixtrade och trixade med mina uttag. Fastän jag sa att jag inte pratar så bra japanska ännu rabblade han på på arbetarjapanska. När han märkte att jag inte fattade fortsatte han mixa i tysthet. Själv satt jag på min stol och lekte med min telefon medan han kröp omkring på golvet och ursäktade sig varje gång han gick förbi mig. Jag kände mig som en Miss, med benen i kors och en nonchalant nick varje gång han gick förbi. Eftersom det har minst sagt varit ett händelserik veckoslut tänkte jag återge den dag för dag. Måndag var en ledig dag så vi hade långhelg. Så det är mycket text, läs på egen risk. I fredags ordnades en välkomstfest för nya internationella studenter. Vi åt yakisoba i skolans Wa-shitsu, rum i japansk stil, sittandes på golvet med låga bord framför oss. Det var första gången jag åt yakisoba och det var supergott! bild av Pi-san I början av Yakiso

Japan +1

Skolan har äntliigen kommit igång på allvar och lektionerna består inte länge av endast presentationer och introduktioner. Varje kväll förväntas vi studera åtminstone 2 timmar. Det känns mer motiverande att studera då man faktiskt är i rätt land så jag kan inte klaga allt för mycket. Igår stod regnet som spön i backen och jag hade glömt mitt paraply på baren vi var på i helgen. Så jag bestämde mig för att "låna" ett från femte våningen och traskade gladeligen iväg till skolan i ett, för mig, skönt sommarregn. Det hade aldrig riktigt slagit mig tidigare att många japaner ofta bär på två paraplyn, speciellt salarymen. Men idag fick jag smaka på min egen medicin. I Japan anses nämligen paraplyn som allmän egendom. I synnerhet de genomskinliga plastparaplyna. Då vi gick på lunch lämnade jag mitt stulna paraply i paraplystället utanför dörren. Men det var ett misstag. För efter en supergod lunch var mitt stulna paraply stulet. So lesson learned. Vill man behålla sitt paraply ska m

Fira födelsedag i Japan!

Igår var det Codys födelsedag så det skulle naturligtvis firas. Bestämde jag. Så tillsammans med de andra utbytisarna gick vi till ett ställe i Sannomiya som heter Sweets Paradise. Deras koncept är, ät så mycket du kan och orkar under 90 minuter. Av namnet att dömma så kanske man kan gissa sig till vad deras specialitet är; en hel buffe med endast tårtor, rulltårtor, bakelser, cheesecake etc! Fastän vi hade ätit middag för inte så länge sen, tryckte vi i oss fat på fat med tårta. (Det fanns också pasta och pizza buffe och amerikanska killarna Cody och Bryan stal åt sig all pizza som las fram. Vad annat kan man förvänta sig av amerikanska boys? ;) Efter att vi alla hade gått upp säkert 10 kilo var kom Andrea från Spanien med ett förslag. Något som jag hade väntat på att få göra. Purikura! Man tränger ihop sig i ett litet bås och så tas foton. Det liknar väl våra fotoautomater men med purikura kan man göra dekorationer och med den en blänadne blixt och nån crazy funktion gör att man ser

Partying with yakuza

Nu har det gått över en vecka sedan jag kom till Japan och jag har börjat vänja mig vid livet här. Då jag berättade för min lärare att det inte fanns varken täcke eller kudde på mitt rum och att jag sov första natten insnurrad i alla tröjor jag hade erbjöd hon sig att ta med två filtar och en kudde åt mig. Japaners vänlighet kommer aldrig att sluta förvåna mig. Jag har börjat bygga upp mitt rum gradvis. Igår köpte jag stekpanna och kastrull för under 20 euro. Yay! I fredags bestämde jag och två av de amerikanska killarna, Cody och Marcus oss för att kika runt lite och påbörjade en barrunda. Maria från Tyskland dök också upp efter en stund. Till en början irrade vi bara runt i vad vi misstänkte var ett red light ddistrikt och vi steg in på en bar men maman där skickade oss vidare till en liten bar på en bakgata. Det var bara vi och bartendern där som visade sig vara en supercool snubbe. Han spelade lite gitarr för oss och det hela slutade med Beatles' Let it be allsång. Plötsligt pl